Vad händer i samhället?
Hejsan!
Första måste jag berätta om en tråkig sak som hänt en kompis till mig från Skåne(ja,skåne)Han är assisterande förbundskapten i kickboxning och nattvakt.Kim är en utav de snällaste personerna jag någonsin träffat och skulle inte kunna göra en luga förnärd.
För ett tag sedan kom två ungdomar och hotade honom med en sax och försökt förstöra familjens gård.Hans straff i tingsrätten blev nu 60.000 kronor i skadestånd och böter för två örfilar.
Han har en grupp på facebooken som heter "Hur kan rätt bli så fel"847 personer har redan gått med i gruppen för att stötta han och hans familj.
Jag har gått med i gruppen och vi alla ska lägga en liten slant för att hjälpa honom med denna summa,på 847 personer blir det inte så mycket och fler kommer gå med i gruppen innan summan ska vara betald.
Hur in åt helvete tänker folk nu förtiden??!jag tänker tebaxs på mordet i Karlskrona för ca 2 år sedan,då några ungdomar trakasserat en familj i många månader,dessutom hade det handikappade barnet i familjen blivit dagligen mobbat varje dag i skolan av dessa ungdomar.Familjen polisanmälde och ringde socialen flera gånger men inget hände.En dag får pappan i familjen nog,han går ut på gården och tar hagelgeväret och skjuter en utan pojkarna som fick skador för livet.
Sjäv kan jag säga att jag hade gjort precis samma sak,som Kim och som denna pappa.Jag var på rättegången,då denna pappa skulle bli dömd,jag grät och kan nästan känna tårarna komma nu när jag minns hans brutala viktnedgång,han gråa,insjunkna ansikte och en total uppgivenhet,där satt han med handklovar,endast för att han ville försvara sin familj efter månaders trakkaserier.
Hur långt ska man behöva gå för att samhället ska reagera,då det redan är försent?
För två veckor sedan blev en annan kompis misshandlad på en nattklubb i Stockholm,tre invandrare kom bakom honom och totalt misshandlade honom.Han fick en hjärnskakning och inte nog med det så kände han att det var ingen mening att anmäla för att inget händer iallafall!tänk att det gått sålångt,jag blir förbannad!
Och inte nog med det så har SD kommit in i riksdagen och kvinnor efter kvinnor blir våldtagna,vilket underbart samhälle vi lever i!
Jag älskar mitt liv,det är inte så och att få gå upp på morgornen och träna och att träna andra gör mig så glad men ibland när sådana här saker händer,så vet jag inte om jag själv någon dag vill sätta ett barn till denna värld.
Nu till lite roligare saker:
Imorse hade jag en kund och en killes värsta mardröm slog in,i slutet av passet skulle han göra situps och han la av värsta(!!!!!!)det blev en mycket pinsam stämning men mest för honom.Han bad om ursäkt och han förklarade hur pimsamt han tyckte detta var.Jag sa bara att det är lungt.Gode guuuud vad jag höll på att smälla av alltså!Han var helt knäckt när han gick in i omklädningsrummet.
Hela min väg hem,omogen som jag är så satt jag och skrattade och jag fick be folk om ursäkt"jag tänker bara på en rolig grej"
-Ja,ni vet sådär när man får bita sig i läppen för att man inte får skratta,lådsas hosta och kämpa för sitt liv men tillsut brast det totalt för mig.Ju mera man tänker"jag får inte skratta"ju mera skrattar man.Drygt bara när man sitter själv!Ibland är jag så omogen alltså!
Inte nog med det på eftermiddagen(nu bjuder jag lite på mig själv)så skulle jag lämna post i en lägenhet.Jag hade varot där en antal gånger innan men idag kom jag från ett annat håll,vilket inte skulle förändra nått alls..
-Ja,man kan säga att jag gick upp från tunnelbanan i andra änden..
Tror ni att jag hittar lägenheten eller??!tillslut så hittade jag porten och kände mig sjukt dum.Kastade in posten men brevinkastluckan stängdes inte,så jag stoppar in fingrarna för att stänga luckan(varför vet jag inte)då fälls den ner och jag klämer fingrarna.Kände mig sjukt dum igen!
När jag kommer hem pratar med min mamma,hon säger nått som hon och jag tycker är otroligt roligt,vilket gör att jag ligger och skrattar i evighter åt detta,t.o.m när vi lagt på.Idag tror jag att jag fixat så att jag lever tills jag är 200 och då har jag nog sjukt mycket rynkor i ansiktet av allt skratt!
Nu till min träning idag:
Löpning imorse på löpband,45 minuter men glömde pulsklockan,vilket var dumt för att jag hade högt tempo från början.Och sista minuten maxade jag totalt.
Sprang 7,582 km och brände 739 kalorier.
På kvällen var jag på sparring och jag blir galen på folk som försöker ändra mitt liv,när dom inte känner mig!
Imon bitti är det kondition som gäller igen(löpning eller crosstrainer)sjukt igentligen-jag är redan så taggad för att köra kondition igen.
Nu måste jag försöka sova alltså!jag går på någon fjärde växel!Imon ska jag på kostrådgivnig oxå.
KRAAAAAM!
A
Första måste jag berätta om en tråkig sak som hänt en kompis till mig från Skåne(ja,skåne)Han är assisterande förbundskapten i kickboxning och nattvakt.Kim är en utav de snällaste personerna jag någonsin träffat och skulle inte kunna göra en luga förnärd.
För ett tag sedan kom två ungdomar och hotade honom med en sax och försökt förstöra familjens gård.Hans straff i tingsrätten blev nu 60.000 kronor i skadestånd och böter för två örfilar.
Han har en grupp på facebooken som heter "Hur kan rätt bli så fel"847 personer har redan gått med i gruppen för att stötta han och hans familj.
Jag har gått med i gruppen och vi alla ska lägga en liten slant för att hjälpa honom med denna summa,på 847 personer blir det inte så mycket och fler kommer gå med i gruppen innan summan ska vara betald.
Hur in åt helvete tänker folk nu förtiden??!jag tänker tebaxs på mordet i Karlskrona för ca 2 år sedan,då några ungdomar trakasserat en familj i många månader,dessutom hade det handikappade barnet i familjen blivit dagligen mobbat varje dag i skolan av dessa ungdomar.Familjen polisanmälde och ringde socialen flera gånger men inget hände.En dag får pappan i familjen nog,han går ut på gården och tar hagelgeväret och skjuter en utan pojkarna som fick skador för livet.
Sjäv kan jag säga att jag hade gjort precis samma sak,som Kim och som denna pappa.Jag var på rättegången,då denna pappa skulle bli dömd,jag grät och kan nästan känna tårarna komma nu när jag minns hans brutala viktnedgång,han gråa,insjunkna ansikte och en total uppgivenhet,där satt han med handklovar,endast för att han ville försvara sin familj efter månaders trakkaserier.
Hur långt ska man behöva gå för att samhället ska reagera,då det redan är försent?
För två veckor sedan blev en annan kompis misshandlad på en nattklubb i Stockholm,tre invandrare kom bakom honom och totalt misshandlade honom.Han fick en hjärnskakning och inte nog med det så kände han att det var ingen mening att anmäla för att inget händer iallafall!tänk att det gått sålångt,jag blir förbannad!
Och inte nog med det så har SD kommit in i riksdagen och kvinnor efter kvinnor blir våldtagna,vilket underbart samhälle vi lever i!
Jag älskar mitt liv,det är inte så och att få gå upp på morgornen och träna och att träna andra gör mig så glad men ibland när sådana här saker händer,så vet jag inte om jag själv någon dag vill sätta ett barn till denna värld.
Nu till lite roligare saker:
Imorse hade jag en kund och en killes värsta mardröm slog in,i slutet av passet skulle han göra situps och han la av värsta(!!!!!!)det blev en mycket pinsam stämning men mest för honom.Han bad om ursäkt och han förklarade hur pimsamt han tyckte detta var.Jag sa bara att det är lungt.Gode guuuud vad jag höll på att smälla av alltså!Han var helt knäckt när han gick in i omklädningsrummet.
Hela min väg hem,omogen som jag är så satt jag och skrattade och jag fick be folk om ursäkt"jag tänker bara på en rolig grej"
-Ja,ni vet sådär när man får bita sig i läppen för att man inte får skratta,lådsas hosta och kämpa för sitt liv men tillsut brast det totalt för mig.Ju mera man tänker"jag får inte skratta"ju mera skrattar man.Drygt bara när man sitter själv!Ibland är jag så omogen alltså!
Inte nog med det på eftermiddagen(nu bjuder jag lite på mig själv)så skulle jag lämna post i en lägenhet.Jag hade varot där en antal gånger innan men idag kom jag från ett annat håll,vilket inte skulle förändra nått alls..
-Ja,man kan säga att jag gick upp från tunnelbanan i andra änden..
Tror ni att jag hittar lägenheten eller??!tillslut så hittade jag porten och kände mig sjukt dum.Kastade in posten men brevinkastluckan stängdes inte,så jag stoppar in fingrarna för att stänga luckan(varför vet jag inte)då fälls den ner och jag klämer fingrarna.Kände mig sjukt dum igen!
När jag kommer hem pratar med min mamma,hon säger nått som hon och jag tycker är otroligt roligt,vilket gör att jag ligger och skrattar i evighter åt detta,t.o.m när vi lagt på.Idag tror jag att jag fixat så att jag lever tills jag är 200 och då har jag nog sjukt mycket rynkor i ansiktet av allt skratt!
Nu till min träning idag:
Löpning imorse på löpband,45 minuter men glömde pulsklockan,vilket var dumt för att jag hade högt tempo från början.Och sista minuten maxade jag totalt.
Sprang 7,582 km och brände 739 kalorier.
På kvällen var jag på sparring och jag blir galen på folk som försöker ändra mitt liv,när dom inte känner mig!
Imon bitti är det kondition som gäller igen(löpning eller crosstrainer)sjukt igentligen-jag är redan så taggad för att köra kondition igen.
Nu måste jag försöka sova alltså!jag går på någon fjärde växel!Imon ska jag på kostrådgivnig oxå.
KRAAAAAM!
A
Kommentarer
Trackback
