Dom tuffaste är dom som vågar göra nått man är rädd förr
Hello! Ja,vad menar jag med min rubrik?ska berätta lite kort om det snart..men ska bara skriva lite annat först.
Först och främst,så vill jag bara skriva till den som är min "vän"som kommenterade mitt förra inlägg ang idrottsgalan.
När jag väl festa,vilket inte är ofta(6 gånger 2010)och när jag väl festar så kör jag,det vet jag men det är inte så att jag gör bort mig,jag är blir bara väldigt glad och känner att jag förtjänar en riktig fyllekväll,thats it-over and out.
Igår så var jag på sats och skulle köra ett styrkepass med min vän Jannika.Jag var lite nervös,visste inte riktigt hur detta skulle gå,visste inte vad jag gav mig in på om man säger så,jag var lite tyst,inte likt mig..vi skulle i allafall köra biceps och rygg.
Jannika tävlar i fitness och alla vet vi ju hur hårt dom styrketränar.Det är sjukt tunga vikter dom kör på men trodde inte att hon skulle lägga på så tunga vikter när jag skulle köra också!men jodå!!
Jag skrek,gav henne mördarblickar och hävde ur mig kommentarer som bara flög ur käften på mig utan att tänka,Jannika skrattade så hon knappt kunde träna.Jag var mig själv.
Jag fick t.o.m be en kille att skruva upp min kork på vattenflaskan när jag skulle fylla på flaskan.Jag hade sjuk pump i armarna!heeeelt galet!
Senare körde jag djupa knäböj och på kvällen sen sprang jag intervaller.Samma dag hade jag kört intervaller med en kund,jag la på väldigt hög hastighet som jag själv inte haft 10 ronder(2 min,vila 1) så när jag själv skulle springa tänkte jag"ja,jag ska ju inte vara sämre,då sjunker mitt psyke totalt"så jag körde på alla ronderna och jag trodde mina ben skulle sprängas!men det var sjukt skönt när jag var klar!
Imorse när jag skulle hålla mittsar så fick jag bita ihop!mina biceps krampade och jag kände att detta kommer bara bli värre under dagen..sen powerwalkade jag efter jobbet,när jag senare skulle på lunchpasset,så hade jag bara en massa negativa tankar om att jag inte skulle orka efter festen i måndags och efter träningen igår,så jag gick och peppade mig själv hela vägen.Först och främst så blir man så glad när man kommer till klubben och sen var passet inte så jobbigt och inte boxningspasset heller.Och då plötsligt känner jag hur hård träning jag verkligen vill ha,ändå det är grymt bra med teknikpass som imorse.Men jag har tränat så hårt senaste halvåret,så fort pulsen inte är på "må illa nivån" så känner inte jag att jag inte tränat ordentligt.
Imon blir det fys på morgonen,så då blir det hårt! :))))sen jobb och sen kick/thai på kvällen.
Iallafall min rubrik..det var våran boxningstränare som sa så idag och det stämmer så,på mig iallafall.Alla måste vi jämföra oss med oss själva,jag tänker på match.Jag har för lite matchvana för att tränat så länge och varför?Jo rädsla i ringen och rädsla för att förlora.I kampsport så förlorar man bara inte,man får också stryk inför publik och det är förnedrande.
Nu ska denna känsla bort och därför ska jag som steg etta,tävla min första thaimatch i slutet av Februari.
Haha,en sak..jag har sällan träningsvärk i rumpan,eller på-ja vad säger man?iallafall dagen efter galan,hade jag galen träningsvärk i vader,tänkte att det måste vara mina högklackade men hur kan jag ha träningsvärk i rumpan/på rumpan??!
Jannika och jag!
Jag var heeeelt slut!
Jag skulle hjälpa Jannika med vikten men fick inte upp den..
Nu är det godnatt för mig,ska lyssna på BRA ballader till skillnad från vissa andra;)
KRAAAAM!
A
Först och främst,så vill jag bara skriva till den som är min "vän"som kommenterade mitt förra inlägg ang idrottsgalan.
När jag väl festa,vilket inte är ofta(6 gånger 2010)och när jag väl festar så kör jag,det vet jag men det är inte så att jag gör bort mig,jag är blir bara väldigt glad och känner att jag förtjänar en riktig fyllekväll,thats it-over and out.
Igår så var jag på sats och skulle köra ett styrkepass med min vän Jannika.Jag var lite nervös,visste inte riktigt hur detta skulle gå,visste inte vad jag gav mig in på om man säger så,jag var lite tyst,inte likt mig..vi skulle i allafall köra biceps och rygg.
Jannika tävlar i fitness och alla vet vi ju hur hårt dom styrketränar.Det är sjukt tunga vikter dom kör på men trodde inte att hon skulle lägga på så tunga vikter när jag skulle köra också!men jodå!!
Jag skrek,gav henne mördarblickar och hävde ur mig kommentarer som bara flög ur käften på mig utan att tänka,Jannika skrattade så hon knappt kunde träna.Jag var mig själv.
Jag fick t.o.m be en kille att skruva upp min kork på vattenflaskan när jag skulle fylla på flaskan.Jag hade sjuk pump i armarna!heeeelt galet!
Senare körde jag djupa knäböj och på kvällen sen sprang jag intervaller.Samma dag hade jag kört intervaller med en kund,jag la på väldigt hög hastighet som jag själv inte haft 10 ronder(2 min,vila 1) så när jag själv skulle springa tänkte jag"ja,jag ska ju inte vara sämre,då sjunker mitt psyke totalt"så jag körde på alla ronderna och jag trodde mina ben skulle sprängas!men det var sjukt skönt när jag var klar!
Imorse när jag skulle hålla mittsar så fick jag bita ihop!mina biceps krampade och jag kände att detta kommer bara bli värre under dagen..sen powerwalkade jag efter jobbet,när jag senare skulle på lunchpasset,så hade jag bara en massa negativa tankar om att jag inte skulle orka efter festen i måndags och efter träningen igår,så jag gick och peppade mig själv hela vägen.Först och främst så blir man så glad när man kommer till klubben och sen var passet inte så jobbigt och inte boxningspasset heller.Och då plötsligt känner jag hur hård träning jag verkligen vill ha,ändå det är grymt bra med teknikpass som imorse.Men jag har tränat så hårt senaste halvåret,så fort pulsen inte är på "må illa nivån" så känner inte jag att jag inte tränat ordentligt.
Imon blir det fys på morgonen,så då blir det hårt! :))))sen jobb och sen kick/thai på kvällen.
Iallafall min rubrik..det var våran boxningstränare som sa så idag och det stämmer så,på mig iallafall.Alla måste vi jämföra oss med oss själva,jag tänker på match.Jag har för lite matchvana för att tränat så länge och varför?Jo rädsla i ringen och rädsla för att förlora.I kampsport så förlorar man bara inte,man får också stryk inför publik och det är förnedrande.
Nu ska denna känsla bort och därför ska jag som steg etta,tävla min första thaimatch i slutet av Februari.
Haha,en sak..jag har sällan träningsvärk i rumpan,eller på-ja vad säger man?iallafall dagen efter galan,hade jag galen träningsvärk i vader,tänkte att det måste vara mina högklackade men hur kan jag ha träningsvärk i rumpan/på rumpan??!
Jannika och jag!
Jag var heeeelt slut!
Jag skulle hjälpa Jannika med vikten men fick inte upp den..
Nu är det godnatt för mig,ska lyssna på BRA ballader till skillnad från vissa andra;)
KRAAAAM!
A
Kommentarer
Trackback
